Mina dagar är just nu precis som en bergodalbana - vissa dagar är bra, vissa dåliga. I onsdags hade jag en ren skitdag, första dagen med ny medicin som förhoppningsvis ska ge mig lite stabilare tillvaro. Jag minns ärligt inte hur det känns att inte vara som jag är, vem var jag innan jag blev denna Emilie som trycker ned sig själv så hårt, ställer för höga krav - inbillar sig och egentligen verkligen bryr sig om vad alla tycker och tänker.
Jag vill träffa henne. Men vi får se om det är möjligt. Bara framtiden vet, och jag ska tydligen leva i nuet och börja fokusera på mig; Vem är jag?
Nu börjar sömntabletterna verka.. Go'natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar